tisdag 29 november 2016

Livet med en narcissist

I den här artikeln beskriver jag hur livet kan utspela sig i en relation till en narcissist. Först när jag skrev artikeln utgick jag från att mannen jag beskriver var psykopat men efter att ha studerat diverse psykiska personlighetsstörningar har jag kommit fram till att narcissism fungerar lika bra som diagnos - men de är snarlika varandra.

Här artikeln som jag formulerat den från början; 

Anders Jonsson har en märklig dragning till ensamstående kvinnor som äger hus. Efter att ha levt med honom i ett par år så tror jag mig ha förstått varför.
Han gjorde saker för mig trodde jag. Praktiska saker på huset till exempel. Men han gjorde det inte därför att han älskade mig utan därför att han hade tillgång till ett hus. Han såg det som SITT hus. Inte som ett hus han delade med mig. Han såg även mig som sin ägodel. Det förstod jag därför att jag upplevde livet med honom som att jag var en kuliss i HANS tillvaro. Jag kände mig som en satellit som snurrade runt solen; Anders Jonsson. Denna känsla hade jag alltså i mitt eget hem. På http://www.psykopat.se kan man läsa:
"De använder sig av insmickrande vältalighet som får partnern att känna sig mera älskad än den någonsin har gjort.
Relationer av alla slag ingås endast för att berika sig materiellt eller tillfredsställa andra egoistiska behov. - - -
Psykopaten är således alltid vaken på att roffa åt sig något i varenda situation och från varenda person som kommer inom räckhåll. Observera att det inte behöver handla om pengar, saker eller värden som kan omsättas på en marknad. Det kan lika väl vara att roffa åt sig andras känslor, stöd och sympati, vilket kan utnyttjas mot annan person"

Själv har han ju kronofogde- och inkassoskulder på flera hundra tusen. Han  skulle alltså aldrig kunnat skaffa ett eget hus, då skulle kronofogden ta det.

Fick mina telefoner tömda på telefonnummer två gånger. Det har aldrig hänt förut. Frågade aldrig om det var han. Han skulle ha nekat i alla fall.
Nyligen upptäckte jag att han ändrat mitt mobilnummer på Eniro och Hitta.se så att ingen skulle kunna hitta mitt rätta mobilnummer. Så beräknande.

Han sparkade in mitt knä en gång. Då förstod jag att han var långsur, för när han - helt oprovocerat - sparkade in mitt knä sa han; "Här har du för i April" Det här var på midsommarafton 2014 och April, det var två månader tidigare. Då hade vi haft ett gräl eftersom han för första gången visat vem han var bakom fasaden.
Nu hade han då valt tillfället för att hämnas.  Mitt ute i en stuga skogen, utan mobiltäckning eller kontakt med yttervärlden - där sparkade han in mitt knä.
Jag haltade därifrån - men först efter att jag blivit redigt förbannad och gett mig på honom. Jag slängde mig på honom och fick ett ordentligt grepp runt den där gamla skinnpåsen som hängde nere vid knäna - och vred om. Inte ett ljud kom över hans läppar, så jag vred ett varv till, och ett till. Inte ett ord. Jag har fått förklarat för mig sen att den gamla skinnpåsen som en gång varit en pung - troligtvis bara var just en gammal skinntorr påse utan känslor - precis som hela gubben den hängde på.
När jag sedemera kröp till korset och bad om förlåtelse för att han sparkat in mitt knä - så hade han inget minne av detta - dock mindes han att jag vridit om hans skinntorra gamla pung. Mycket märkligt hur selektivt minnet blir på äldre dar.
Jag hade ont i knät nästan ett år - riktigt bra blir det aldrig. Hade inte jag vridit om hans gamla skinntorra gubbpung ordentligt - hade jag nog kunna kört in honom i fängelset för det söndersparkade knät. Men valde att låta bli eftersom jag gjorde som jag gjorde - detta gör dock inte saken ogjord; så Anders Jonsson, Bräcke är kapabel till utstuderat, planerat, grovt Våld.


 Vi spelade båda poker vilket jag tyckte var bra - men snart upptäckte jag att det som engagerade honom mest, uppfyllde hela honom och slukade all hans uppmärksamhet - var Slots (enarmade banditen på datorn) När han satt framför datorn och spelade slots var han icke kontaktbar. Då var han helt uppslukad och hans blick glasartad.
Jag tycket det var märkligt. Slots fungerar ju så att man kan sätta den på automatik så att man inte ens behöver vara närvarande vid datorn när hjulen snurrar. Och trots detta så var det när hjul och linjer snurrade i datorskärmen som han uppvisade verkligt engagemang. I detta döda spel.

Snart märkte jag att vi sällan pratade med varandra. Eller rättare sagt, jag pratade - och han svarade, exakt det som han trodde att jag ville höra. Han hade inga egna åsikter eller värderingar. Ibland kunde jag titta på honom och tänka att jag egentligen var ensam i rummet. Det var jag som pratade - och han svarade med ett eko. Det var tomt, ingen där.
Däremot ingår det i psykopaternas register att "spegla" andra människor - så att vederbörande inbillar sig att hon/han träffat en "själsfrände". Jag säger bara en sak om denna villfarelse: GLÖM DET. Psykopaten är en egocentrisk parasit - och skiter fullständigt i dig - såvida han  inte kan utnyttja dig av en eller annan anledning.
I en text står det: "Psykopaten som hänför oss och visar sig tycka precis som vi, ha samma värderingar, samma intressen, smak och vanor visar plötsligt upp en helt annan sida. Vi har då förbrukats, eller kanske helt snärjts i psykopatens nät. Är det en impulsiv kovändning?

Nej, det är bara den sanna sidan som psykopaten visar fram den inte längre behöver döljas för att utnyttja oss!

 

Den snälle trevlige personen som plötsligt svänger om och avslöjar sig som en sadist, skoningslös bedragare, våldtäktsman eller mördare gav inte efter för impulser. Det var bara den nödvändiga förklädnaden som kastades av."


 

 Han hade ett gammalt skåp. Jag tyckte det var fult och behövde målas om så jag föreslog (jag som gått konstskolor) att jag skulle måla om skåpet. "Nej, det där har jag målat!" blev svaret. Så jag ursäktade mig genast och berömde honom plikttroget för det "fina" skåpet - men undrade varför just hans skåp, som hade målats för 30 år sedan, aldrig mer skulle kunna förbättras eller snyggas till - bara av den enkla anledningen att just HAN gjort det!? (Jag visade det sedan för bekanta och fick min misstanke bekräftad. Utan att de visste vem som målat skåpet konstaterade de att det var ett mycket fult skåp.)

Jag gav honom mycket beröm, mycket bekräftelse. Sa ofta till honom att han var "duktig" och "vacker". Själv saknade han förmåga att berömma någon annan, se någon annan eller känna empati.
Jag pratade med honom om detta och förklarade att det inte kostar något att vara vänlig mot andra människor, att glädja andra människor med beröm och vänliga ord. Att man till exempel kunde säga; "Vad god mat du har lagat" och att sådant beröm gläder den som ger det och den som får det. Då började han berömma mig för min matlagning, "Åh, vad gott" sa han varje gång, även när det inte var något märkvärdigt. Orden betydde ingenting, de var värdelösa.
"Tack" och "Förlåt" fanns inte i hans vokabulär.
Vid ett tillfälle hade en bekant jag presenterat honom för sagt till honom att han "var som Jesus", ja, för Jesus sa väl heller aldrig emot eller hade nån egen åsikt? Jesus hade väl inga egna åsikter utan sa väl bara sånt som andra ville höra? Och Anders Jonsson tog åt sig. Han var mer Jesus -än Jesus själv. Bättre på att va Jesus - än Jesus.
Men en sak skilde honom från Jesus - Anders Jonsson hade inte Jesus förmåga att förlåta. När Jesus hängde på korset bad Han till Gud; "Förlåt dem, de vet inte vad de gör" Om Anders Jonsson  skulle ha hängt där, skulle han ha sagt; "Släng dem i helvetet - de har klivit på min lilltå; och måste sona sitt brott - för evigt!"

EN gång under vårt tvååriga förhållande bad han om förlåtelse. Han minns denna gång exakt. Det måste ha varit enormt förnedrande för honom eftersom han la det på minnet. Det han bad om förlåtelse för var något så obetydligt att det inte ens var värt hans "förlåt". Det var en bagatell - som han gjorde ett stort nummer av.När jag vid ett senare skede påminde honom om detta; att han aldrig bett om förlåtelse (när det varit befogat) sa han att det hade han gjort "många gånger".  Då bad jag honom berätta om en av gångerna - och då drog han upp det där tillfället. Det var inpräntat i hans minnesvärld, denna enda gång - då han gjorde en stor sak av en petitess. Sen sa han att "jag har bett om förlåtelse många gånger, men du har aldrig velat höra, du har glömt det." Skitsnack. Däremot var denna lögn bara en i raden. Många gånger har han beskyllt mig för sånt jag inte sagt, förnekat sånt jag sagt. Kollrat med mitt minne, fått mig att tvivla på mig själv. Som i filmen "Gaslampan". Mer om Gaslightning - psykisk misshandel här

I övrigt saboterade han ofta för mig på olika sätt. Som när han försvann när han skulle övningsköra med mig. Jag hade löst handledaravgiften för honom - och då försvann han. Han ville inte att jag skulle ha något körkort. Han tyckte att det var toppen att jag var beroende av honom - och inte hade rörelsefrihet. Men jag gillar att vara fri - så jag skaffade körkortet utan hans hjälp - till hans stora förtret.

Han hade en förmåga att göra mig sur. Bland annat låste han ut mig från min fastighet, från mitt hotellrum, från min båthytt och till sist från lastbilen där jag sov när jag jobbade på sommaren.
Att han betedde sig så har jag fått förklarat för mig troligtvis berodde på att det var de tillfällen då denne man med de stora kronofogde- och inkassoskulderna kunde "komma åt" mig . Jag äger ju mitt hus - han måste be sin mamma signera lägenhetskontrakt osv..

Jag insåg tidigt att han var psykopat. När han skulle måla mitt hus efter att vi känt varandra i en vecka  (OCH stå för kostnaden)- redan då förstod jag att; "Aha, psykopatvarning på den". (En annan kvinna hade troligtvis inbillat sig att det hade med kärlek att göra. Det har det inte. Psykopater har alltid bråttom in i ett förhållande - men det har INGENTING med kärlek att göra. En psykopat kan inte älska någon annan än sig själv. Och de fördelar han  kan få igen om en annan människa. Vilket gör psykopaten till en slags parasit.  Jag har studerat psykopati i många år, både i mötet med dem och igenom litteratur jag läst) Men tänkte att det var ju bra att få huset målat - så jag lät honom hållas. (mer om psykopater här på denna informativa sida)

Han såg bedrövlig ut när han var sur; "Vad FUL han är" brukade jag tänka då. När han var sur såg han ut som en sur Ådi; stort huvud, liten haka och så den där lilla munnen krökt i ett upp och nervänt U.
Speciellt sur var han vid trevliga tillfällen - som han alltid skulle sabotera. Det var jag som kom med ideer om sånt vi kunde göra - men Anders Jonsson  förstörde alltid det roliga. Han behandlade mig som sin ägodel - och om jag hade för trevligt; så skulle vi sova. Och om jag hellre ville stanna kvar och roa mig, så ville inte han stanna - och så gick han - OCH läste mig ute från min fastighet, mitt hotellrum, min båthytt eller vart vi nu kunde befinna oss. Han skulle styra mig helt och hållet. Istället för att föreslå att; Ja, vi stannar en stund till men sen kan vi väl gå tillsammans - så skulle jag straffas. Det är inte så konstigt att man vill träffa folk och ha ett socialt liv när man sitter isolerad i en dö-trist by under större delen av året. Det struntade Anders Jonsson  i; Hans ägodel skulle lyda - och i de fall hon inte löd; skulle hon bestraffas.


Och efter att han sparkat in mitt knä - tog han bort mig på Facebook. Ja, det är ju absolut det första man tänker på vid en konflikt;: att ta bort kontrahenten från Facebook. Ja, när man är en mental treåring så är det detta man tänker på allra först.
Sen nekade han naturligtvis till att han gjort det.
Likadant när det tog slut nu för att han låste ut mig från företagsbilen jag ordnat, och relationen upplöstes eftersom jag fick nog - då var det återigen Facebook han hade i åtanke först. Att ta bort mig som vän. Och sen nekade han att han hade gjort det igen.  Dock hjälpte jag honom på traven och visar hur man VERKLIGEN hanterar en idiot. Man blockerar - som jag gjorde. Delete.
Psykopater är egentligen väldigt omogna personer, känslomässigt utvecklingsstörda. Det har jag skrivit om här i Hur en psykopat blir till.

Det sista han gjorde var att snacka skit om mig på ett jobb jag fixat till oss. På så vis fick han ta över jobbet - och tillhörande bil. Detta är tydligen ett vanligt tillvägagångssätt bland psykopater och på sidan http://www.psykopati.se kan man bland annat läsa: "På en arbetsplats handlar det mycket om lögner om arbetskamrater, både inför de andra och inför chefen. Chefen får också höra hur förträfflig psykopaten är, hur skicklig den är på arbetet och i alla andra sammanhang. Psykopaten påstår ofta att det det är han/hon själv som gjorde det och det, fast det i själva verket var någon annan som utförde sysslan. Inte sällan börjar psykopaten efter en tid betraktas som skrytsam

Eftersom psykopaten alltid kommer i konflikt med andra dras också andra in i dessa konflikter Då levererar psykopaten en uppsjö av lögner om den som psykopaten ligger i konflikt med. De som får höra dessa lögner är allt från offrets vänner (i den mån sådana finns kvar), grannar, arbetskamrater, chefer, läkare, socialassistenter, poliser och domstolar, för att nämna några exempel.

Otaliga är de berättelser som handlar om att psykopaten är den som blir trodd i stället för offret. Skälet är bland annat att så få är tränade i att se bakom masken.
Det är inte heller många som förväntar sig att personen (som är så "trevlig") kan vara en psykopat.
- - -


Det enda man kan lita på är att man aldrig kan lita på psykopater. Som tidigare visats ( Patologiskt lögnaktig) bryr sig psykopaten inte om sanning och sanningars värde. De är lögnens folk, som en del uttrycker sig.

Lögnen är psykopatens verktyg, men inte ens då lögnen är onödig finner psykopaten något värde i sanningen. Med en självbild som låter psykopaten uppfatta sig som mera unik än någon annan och medmänniskor reducerade till levande ting (Förhöjd självuppfattning/grandios) finns heller ingen anledning att vara ärlig och tala sanning inför en sådan omgivning.

 

Psykopaten saknar helt förståelse för ordet ”moral”. Den vet inte riktigt vad ordet som sådant egentligen betyder. Den kan ta ordet i sin mun, vet hur det ska brukas, men begriper inte riktigt innebörden. Därför finns det inget fel i att ljuga och därför, i sin egen värld, är det också alltid ”moralisk” rätt att förse sig med det som andra har.

Denna ”rätt” att parasitera gäller gentemot alla andra, men ingen har rätt till motsvarande gentemot psykopaten, det är dömt att misslyckas (och den som försöker kanske får höra psykopaten tala ”moral”).

 

Att alltid vara ute efter att parasitera och utnyttja, stjäla och lura till sig något, det förutsätter såväl lögner som ett bedrägligt och manipulativt beteende. Det är psykopatens livsstil.

Psykopaten är så att säga alltid ute efter något som någon annan är i rättmätig besittning av. Det kan vara pengar eller andra materiella tillgångar, lika väl som integriteten, hedern eller kanske livet självt.
Att tillskansa sig sådana värden kräver just sådana egenskaper och de har ofta utvecklats till perfektion. Det kräver känslokyla och hänsynslöshet och utan förmåga att känna empati eller samvetskval, finns heller inget som står i vägen, inte ens våld.
Hela samvaron, varje möte och varje samtal med en psykopat handlar om detta.

 
Anders Jonsson  är numer en livegen dräng, tvungen att hoppa när chefen säger hoppa - för annars förlorar Anders den där bilen han åker omkring i. Någon egen bil kan vår egne livegne lille dräng aldrig införskaffa - för då tar kronofogden den direkt.

Och vad gäller skrytsam, ja, det stämmer också - i Anders Värld finns bara HAN och hans fantasier - liksom det han skrytsamt ljuger om inför andra.
Berättar man nån anekdot ur sitt eget liv - så lyssnar han inte - utan kommer genast med en "värre" eller "intressantare" berättelse - för så måste man göra när man är störst, bäst, vackrast och intressantast - så som Anders tycker att han är. Dock har han levt ett synnerligen trist liv - så hans "intressanta" livsberättelse lär man sig rätt fort. Till exempel drar han upp en "intressant" MC-berättelse, där han berättar om resor han gjorde på denna MC och hur han slutligen krossade sammalunda MC. Idag har jag fått reda på att; Han har aldrig ägt nån körbar MC - däremot tjyvlånade han en splitter-ny MC som han kvaddade. DEN motorcykeln har han visserligen ägt - och betalar på den än idag, 25 år senare, men den har aldrig varit i bruksskick. Bara i Anders fantasivärld.
 (Fick höra det igår; att han upplevs som skrytsam, lögnaktig och skrävlande. Skryter och överdriver.
Det är skönt att höra detta från andra för det ger mig bekräftelse på min egen upplevelse. Jag har ju levt i en lögn under två års tid - och då kan man behöva hjälp att få perspektiv på vad man gått igenom.)

Jag gav honom ett livsinnehåll. Det var jag som kom med alla ideerna - ibland stal han min ord; sa det jag sagt till andra - och jag stog tyst bredvid och lyssnade när han stal min identitet, mina ord, mina åsikter. Detta är ett tecken på den mentalsjukdom som psykopati är - psykopaten kan helt enkelt inte skilja på mitt, ditt, lögn, sanning, fantasi eller verklighet.

Anders kan beskrivas som den "snälle"/lömske psykopaten som bedriver psykisk och känslomässig misshandel - men alltså även är kapabel till planerat våld. Mer om den lömske psykopaten här.
Här finns även en informativ text i bloggen om Psykopatens vidriga psyke
och här en artikel om 99 egenskaper psykopater har.

Att jag skriver om detta beror på att vi har yttrandefrihet här i landet - något som Anders utnyttjat till fullo då han snackat skit till alla som velat lyssna. Har så här i efterhand fått höra av andra att han även pratat skit om dem - och visat upp en annan falsk bild av sig själv när han mött dem han pratat illa om.
Han sprang till våra grannar och pratade illa om sin partner (mig) när vi bodde tillsammans i MITT hus. Jag fick gå till grannen sen och ursäkta hans beteende; "Vi vet ju ingenting om era konflikter men Anders tycker tydligen att våra ska hängas ut till allmän beskådan!"
Han har till och med ringt runt till mina vänner och bekanta för att få dem att vända sig emot mig efter att han hade sparkat in mitt knä. Han skulle försöka rentvå sig själv, eftersom han är felfri och störst, bäst och vackrast. En sanning som att han är kapabel till allvarliga våldshandlingar - det skulle solka hans bild av sig själv; och alltså ringde han runt för att övertyga folk om att "Deborah - hon är VÄRD att få knäna insparkade, så jag tycker att du ska sparka in ett du också"
Att han har snackat skit om mig förnekar han naturligtvis - men jag tror mer på mina vänner och bekanta - än på Anders .
Jag SKRIVER av mig istället. Och till skillnad mot Anders  kan komma på att sprida ut för dynga om mig - så är det som står här; alldeles, alldeles sant.
Precis som innehållet i dikten jag skrev om honom sen han sparkat in mitt knä; Drängen.

Deborah Englund

torsdag 25 augusti 2016

Ondskan hatar skönhet och glädje

Jag lärde mig tidigt förstå att ondskan hatar det som är vackert.
Att ha med onda människor att göra är som att ägna sig åt detektivarbete och det har jag gjort, sedan jag var barn. Jag antar att det är min analytiska personlighet som gör att jag fascinerats av ämnet ondska och elakhet - eller så har jag blivit analyserande på grund av den ondska jag utsatts för genom tiderna. Kanske har ondskan jag varit omgiven av gjort mig inbunden och grubblande. Oavsett vad som är svaret så skriver jag idag om ondskan och gör genom mitt skrivande rent hus med de människor som lider av ondskans personlighetsstörning - jag har rensat ut dem ur mitt liv och har som mission att hålla upp deras handlingar och deras sjuka personligheter i ljuset för alla att beskåda. De ska inte kunna gömma sig bakom sina charmerande fasader längre - det är min mission - och när jag antog denna utmaning att avslöja de onda människorna för vad de är - så slutade de besvära mig. De är livrädda för exponering, livrädda att bli avslöjade för vad de är. Men jag vidhåller att jag står som vaktpost och håller utkik efter ondskans hantlangare och när jag ser dem ska sanningen skrikas ut från hustaken.

Att onda människor hatar det vackra förstog jag redan som barn.
Det var när jag såg allt det vackra försvinna från den gård jag växte upp som jag insåg att onda människor hatar skönhet.
I min barndom spenderade jag mycket tid hos min mormor och morfar.
Gården var vacker. Vägen upp till gården kantades av en lång björkalle och vid sidan av björkallen växte en lång häck med ärtskivor som man kunde göra visselpipor av på sommaren.
Vid sidan av huset växte en häxring av björkar och på andra sidan gården växte det aspträd. Aspträden var oerhört fascinerande när man som barn studerade de löven som darrade i träden. Solen sken och himmelen var blå och det var alldeles vindstilla och trots detta darrade aspträdens löv. En fascinerande gåta för ett litet barn. Ingen vind och endå skälvde löven i träden. Det var så vackert.
En dag när jag kom farande till mormor och morfar så var allting utom björkallen efter vägen borta. Borta var häcken med visselpiporna, den vackra häxringen av björkar och aspträden med de magiska löven. Gården var kal - allt det vackra var förintat.
Jag frågade om aspträden och fick till svar att löven var så jobbiga att kratta.
Men jag förstog att sanningen var en annan - någon tålde inte det vackra och ville förinta all skönhet på gården och lämna den kal och tom.

Min mormor hävdade alltid att morfar var en elak man. Jag trodde henne. Långt senare har jag förstått att detta med att baktala en annan person bara är ett av vapnen i en ond människas arsenal av ondska. När morfar dog levde ondskan kvar och det var då jag förstog vem den verkligt elaka människan var - mormor - och det hade alltid varit hon som stog för ondskan i familjen. Hon var överhuvudet av ondska och den som la grunden till den dysfunktionella familj hon styrde med järnhand.
Det var även hon som beordrade att allt det vackra skulle elimineras från gården.
Idag frågar jag mig hur morfar kunde tillåta detta och varför han utförde hennes ondskefulla önskningar - men svaret är självklart; Ingen vet vilken ondska han fick utstå under alla år han delade med denna onda människa som min mormor var - och är. Han utförde hennes önskningar därför att hon var ondskefull och den som troligtvis plågades mest av hennes ondska - var han. Han var också den som alla trodde var elak undertiden han levde därför det hade mormor alltid sagt bakom hans rygg.

Jag har kommit fram till att vad onda människor lider av är självömkan och avundsjuka. De tycker enormt synd om sig själva för att de tycker sig snuvade på den uppmärksamhet de tycker sig värda och de avundas alla dem som de tycker stjäl uppmärksamheten ifrån dem. De hatar således allt som är vackert, alla som är glada, vänliga lyckliga och talangfulla. De stjäl ljuset och uppmärksamheten från den självömkande och avundsjuka människan som därför vill förstöra allt det denne avundas och hatar. En sån person kommer allenast för att stjäla, slakta och förgöra. Ingen ska få glädjas eftersom den onda människan inte kan glädjas. Alla ska vara lika bittra och fattiga på liv - som den onda, livsfientliga människan är.



Deborah Englund


fredag 5 augusti 2016

Narcissisten faller på eget grepp när du bryter kontakten.

Jag har tidigare skrivit om psykopati men förstår att jag lika gärna hade kunnat benämna det jag beskrivit som narcissism. Oavsett benämning på den personlighetsstörning man konfronterats med så är det enda rätta att klippa kontakten med dessa typer av individer.
Vad jag själv märkt - som haft många narcissister och psykopater i mitt liv - är att avståndstagande är det absolut mest effektiva sättet att oskadliggöra dessa människor.
Vad som händer när man klipper kontakten och går "No contact" är att dessa parasiterande människor sätts på svältkost när du - som tidigare tillhandahållit näring i form av reaktioner, uppmärksamhet och dramatik - försvinner. När näringen försvinner händer något intressant.
Jag har tagit avstånd från en bekant som är narcissist. Vad jag sett hos henne är att hon blir desperat i sina försök att återfå kontakten med mig. Hon har behövt mig för att slå ner på mitt mående och själv må bra på min bekostnad. När jag inte gett henne tillfälle till detta börjar hon stalka mig (förfölja)  - vilket är ett mycket vanligt fenomen i dessa personers närhet.
Hon har stått och bankat på dörren till mitt hus, pratat skit om mig till den som velat lyssna, anmält mig till olika myndigheter osv - men ingenting har gett det resultat hon strävat efter.
Vi bor inte på samma ort men hon är endå här ibland för att besöka bekanta och försöka komma i närheten av mig och vid dessa tillfällen har jag haft möjlighet att studera henne.
Något jag lagt märke till är hennes tunga steg. Det ser ut som att hon släpar sig fram, som att det är oerhört tungt att gå. Jag drar slutsatsen att detta beror på att hon inte kunnat fylla på sina energidepåer på min bekostnad.
När jag vägrar ha kontakt med henne så måste hon hitta andra sätt att parasitera på människor och av hennes kroppsspråk att döma så är det inte så lätt att hitta nya offer för hennes parasiterande personlighet.
Vid detta tillfälle släpade hon sig slutligen in på min gård och ställde sig på trappen. Utan att ringa på dörren eller knacka på - så jag gick och öppnade och frågade vad hon höll på med.
Det märkliga var att jag inte alls kände igen henne. Hon var som en främling för mig. Hennes vanliga personlighet som jag kände den var som bortblåst och det var en främling som stog där. Hon svarade även väldigt märkligt på de frågor jag hade innan hon ganska snart lämnade min gård när jag sa åt henne att ge sig iväg.
Upplevelsen var skrämmande. Slutsatsen av denna erfarenhet är att Narcissism är en mycket allvarlig mentalsjukdom. Om narcissisten inte har någon närstående att trakassera och dominera så blir mentalsjukdomen allt tydligare och de sjuka karaktärsdragen alltmer dominerande hos den som lider under denna personlighets störning.
Det är när de stjäl näring från sin omgivning som de håller sig någorlunda mänskliga.
Som jag tidigare skrivit om i mina inlägg så är en person som har en narcissistisk eller psykopatisk personlighetsstörning inget mer än en karikatyr av en människa. Gemensamt för dessa personlighetsstörda individer är att de HÄRMAR sin omgivning och imiterar de mänskliga egenskaper och karaktärsdrag som friska människor har.
OM man då tar avstånd ifrån dessa sjuka individer så vet de snart inte hur de ska bete sig eftersom de själva saknar verkligt mänskliga egenskaper.
Att ta avstånd från dessa sjuka individer gör att de förlorar kontrollen både över sina egna liv och över de människor de varit så beroende av för att kunna imitera mänskliga egenskaper. De faller så att säga på eget grepp när man stänger dem ute från sina liv och de blir hänvisade till sig själva - det är då deras kontrollbehov gör dem hjälplösa eftersom de förlorat dem de kontrollerat och parasiterat på.
När de förlorat kontrollen över sin omgivning slår deras mentalsjukdom ut i full blom. Hur det artar sig skiljer sig från fall till fall och beror mycket på åldern på den personlighetsstörde till exempel.
Åldrandet är den personlighets stördes största fiende för den avslöjar narcissistens begränsningar och det är olidligt för en person som tror sig oövervinnerlig och under hela sitt liv levt i övertygelsen om att vederbörande är störst, bäst och vackrast.

Deborah Englund

måndag 27 juni 2016

The Narcissist DOO DOO Test - Video

As I have written in previous articles that are narcissists and psychopaths emotionally retarded. What you should be clear about is that it's not your job to take care of these people. The older these emotionally retarded individuals become more dangerous and demanding they become.
It is not your job to be nanny to these sick individuals. It is NOT your life's purpose and meaning to have these pesky, overgrown babies hanging in your skirts with their rude, disrespectful and abusive behavior - it is the responsibility of psychiatry; NOT yours.

You can not help these sick people. You should live your life - a good and meaningful life and not put more time and energy on parents, siblings, "friends" or potential partners who suffer from being emotionally retarded.


Down below there is a Video about how You know that You are dealing with a narcissistic individual - the doo doo test - when they are "shitting" all over You at some point. In the video You´ll learn what to do about it.

Deborah Englund 


 

lördag 25 juni 2016

Unveiling Narcissistic Families - Video

Very good Video about Narcissistic Families and how to heal from the psykopathic behavior in a dysfunctional family.
 Video from the You Tube channel: Light of Knowledge

tisdag 14 juni 2016

Narcissist Hoovering - Video

Do You have a narcissist in your life that is persistent and refuses to let go of you? It is a common behavior among narcissists, and in 95% of the cases  it can be expected that these sick individuals showing up in your life in one way or another again. However, this has nothing to do with love, even if the narcissist can all manipulative techniques to lure you back into a relationship. What it is about is that the narcissist needs your attention, your admiration - because otherwise the little vampire suffocate from his own inner emptiness. Let it suffocate.
See this YouTube clip and there are many other good videos on the topic "hoovering"

Deborah Englund